12 x Claude Monet och finländska impressioner | EMMA – Esbo moderna konstmuseum

EMMA – Esbo moderna konstmuseum

EMMA – Esbo moderna konstmuseum är ett av de största museerna i Finland.

12 x Claude Monet och finländska impressioner

05.03.2008 till 25.05.2008

Utställningen 12 x Claude Monet och finländska impressioner på EMMA – moderna konstmuseet i Esbo visar, förutom målningar av Claude Monet, finländsk konst som på olika sätt tagit intryck av impressionismen.

Claude Monet: Essai de figure en plein air; Femme à l’ombrelle tournée vers la droite, 1886. Study of a Figure Outdoors, Lady with Parasol (Facing Right). Paris, Musée d'Orsay © Photo RMN / © Hervé Lewandowski

De tolv verken av Monet spänner över en tid av fyrtio år och omfattar målningar från den tidiga impressionismen i början av 1870-talet fram till 1910-talet. Motivet blir nästan helt upplöst, förvandlas till något abstrakt.

De finländska konstnärerna på utställningen representeras av 81 målningar. Konstnärerna är Berndt Lindholm, Victor Westerholm, Elin Danielson, Hanna Rönnberg, Torsten Wasastjerna, A.W. Finch, Magnus Enckell, Verner Thomé, Ellen Thesleff och Pekka Halonen.

Claude Monet

Enligt den franske målaren och impressionismens fader Claude Monet (1840–1926) var en av konstens viktigaste uppgifter att fånga det flyktiga ögonblicket med snabba penseldrag och rena, klara färger. Ljuset och vattnets och luftens ständiga skiftningar var viktiga inspirationskällor för konstnären.

Under 1880-talet blev Monets motiv och kompositioner allt mer renodlade och förenklade. Från denna tid härstammar serierna av målningar med samma motiv – bl.a. sädesstackar och popplar – vid olika tidpunkter på dagen eller på året och i olika väderleksförhållanden. Från och med början av 1900-talet koncentrerade sig Monet på vissa särskilda motiv, som till exempel näckrosorna i den egna trädgården i Giverny.

Monets målningar har haft en avgörande betydelse för konsten i slutet av 1800-talet och på 1900-talet. Färgbehandlingen, färgens betydelse framför formen och motivets underordnade roll pekade framåt mot den abstrakta konsten.

De finländska konstnärerna

Under 1880-talet blev Paris den viktigaste studieorten för de finländska konstnärerna. Vid den här tiden hade impressionismen redan delvis införlivats i den övriga konsten. Men den väckte ändå ett intresse bland de finländska konstnärerna och kom att påverka den finländska konsten, även om den inte gav upphov till en egen konstriktning i vårt land.

För Berndt Lindholm, Victor Westerholm och Torsten Wasastjerna innebar Parisresorna intensiva studier i impressionismens ljus- och färglära. De var intresserade av att måla landskap och stadsvyer; samma till synes slumpmässiga motiv som impressionisterna målade. Elin Danielson och Hanna Rönnberg ägnade sig åt friluftsmåleri bland annat i konstnärskolonin i Önningeby på Åland. Det tidiga impressionistiska landskapsmåleriet var ändå ett undantag inom den finländska konsten – antingen väckte det förvirring eller också förbisågs det helt och hållet.

I början 1900-talet blev den unga konstnärsgenerationen i Finland mycket intresserad av neoimpressionismen, och blickarna vändes igen mot Paris. Grunden för A.W. Finch, Magnus Enckells och Verner Thomés konst var de neoimpressionistiska färgteorierna där färgerna på paletten inte blandades med varandra. Färgerna och motiven i Ellen Thesleffs och Pekka Halonens målningar förändrades också radikalt. Thesleff var den första som förstod vilka möjligheter de abstrakta elementen i Monets målningar innebar för konsten.

Verken har lånats in från de större museerna i Finland och flera privata samlingar. Monets verk har lånats in från Musée d'Orsay, Musée Marmottan, Musée d'art moderne Saint-Etienne Metropole, Musée de Morlaix (Morlaix), Musée Malraux (Le Havre), Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum (Stockholm), BogArt Collection, Kasser Foundation (New Jersey). Bland verken finns bland annat Kvinna med parasoll från 1886, två av de viktigaste målningarna i Monets serie Sädesstackar, Sädesstackar på sensommaren från 1891, Sädestackar, 1889/1890 och Japansk bro, ca 1918.